Mitt möte med Dalai Lama

I Staden Dharamsala har Dalai Lama sitt exilresidens. Det är kring detta som man har byggt upp staden.



Än en gång tack vare vår egen Pema lyckas han med det omöjliga att få en audiens med hans högvördige Dalai Lama. Tänk er lilla jag från Bäreberg i Västergötland får sitta ned och prata med en sådan person. Och vilken person sedan – hans utstrålning är helt otrolig, man förstår varför människor gärna lyssnar till vad han har att säga.



När man ser honom på tv ser han både liten och tanig ut, i själva verket är han både stor, kraftig. En lurig gubbe med glimten i ögat och som är full av humor.



När diskussionen var färdig välsignade han våra saker vi hade med oss, så mina tibetanska smycken har blivit välsignade av självaste Dalai Lama. Tror ni jag tänker på det varje gång jag sätter på dem mig?



Efteråt fick vi ta en gruppbild där han själv tronar i mitten, ett jättekul minne att ha kvar av resan.



Som om inte det här skulle vara nog så fick var och en av oss skaka hand och säga farväl när vi gick. Undrar om man skall tvätta den handen igen?



Detta var den stora höjdpunkten på resan till Dharamsala, även om ingenting annat hade hänt hade det varit värt att resa dit bara för detta enda möte.